Tuesday, 19 August 2014

Begreppet "Mångkultur" ska används i positiv anda

Ordet mångkultur har i många kretsar blivit ett skällsord. Något att förakta. Ett ord som används mot öppensinnade, toleranta och humanistister i alla former, som ett motargument mot demokratiska värderingar och ideal.

Trots att ordet "mångkultur" används flitigt i negativa termer och i negativa sammanhang så finns det ingen tydlig definition av begreppet från dom individer och dom grupper som demoniserar mångkulturen och/eller mångfalden.
Av min erfarenhet används ofta ordet i samband med att andra begrepp används som islamisering eller sionism men även ofta förekommande i diskussioner kring HBT frågor och i nära samband till Pridefestivaler. Det för mig okänt hur begreppet används som skällsord i samband med "subkulturer" gamla som nya.

Även bland dom individer och dom grupper som generellt förordar mångkulturen har begreppet ofta försvunnit och ersatts av mångfald, som i min definition är ett betydligt smalare begrepp. Mångfald används sällan i offentliga debatter som berör religion och etnicitet. I dessa sammanhang används fortfarande begreppet mångkultur, inte sällan med en negativ klang.

Men vad har det här för betydelse?

I många diskussions/debattforum på sociala medier så skulle det här inlägget snabbt klassas som propaganda från "PK" maffian. Den gruppering av oftast vanliga medborgare med demokratiska och humanistiska ideal gör allt i sin makt för att bemöta homofobi, islamofobi och andra intoleranta eller fundamentalistiska åskådningar som i stor skala mobiliserar sig på sociala medier och i andra forum på Internet.

Betydelsen blir att vi skapar nivåer av tolerans och humanism, nivåer som lätt blir accepterade och cementerade. Viss avvikelse från normen är inte bara okej utan också bra (H) medans andra normavvikelser bara är okej (B) och ytterligare en nivå som är helt okej att förkasta och föraktas (T).

Jag vill vara övertydlig i det här sammanhanget att det är den demokratiskt beslutande ordningen som begränsar toleransen. Det finns alltså inte någon tolerans för fundamentalistisk "rättskipning" i någon form.

Jag vill med exemplifieringen visa vart vi kan landa i normbildningen genom att äga eller ge vika för olika begrepp.



No comments:

Post a Comment