Vad står högerpopulismens och extremismens framgångar för? Finanskrisen nämns oftast som ett skäl till populismens och extremismens medvind och det är också ett troligt skäl som jag inte tänker ifrågasätta. Men finns det fler förklaringar och finns det exempel där det kan hävdas att den ekonomiska krisen inte är grunden till populismens framfart?
I valet till EU parlamentet sticker medlemsstater ut som inte tillhör de värst drabbade staterna. Frankrike, Danmark och Storbritannien är tre av dessa medlemsstater där extremism och högerpopulismen nådde störst framgångar. Ingen av dessa medlemsstater tillhör de värst drabbade. Danmark och Storbritannien står dessutom utanför eurozonen. Även i Sverige når högerpopulister höga siffror trots starka finanser och en egen valuta utanför eurozonen .
Är valresultatet och de vindar som blåser i Europa en protest mot Europeisk integration, mot EU systemet eller mot politikerna? Är det en protest mot dom nationella regeringarnas hantering av krisen i Europa? Är det drömmen om det enade Europa, där folken står solidariskt enade som delvis har spruckit och nu ifrågasätts? Kan det "bara" vara ett rop på hjälp?
Tendenserna är dom samma i hela Europa och vi måste möta upp det på Europanivå.
Det krävs först och främst att medborgarna kan samlas kring något uteslutande Europeiskt som parlamentet och den av parlamentet utsedda ordföranden för kommissionen. ( förutsatt att det inte stoppas av Cameron och andra nationella ledare. )
Europeiska problem och möjligheter måste hanteras på Europeisk nivå och med ett mandat från Europeiska medborgare. Det är en demokratisk självklarhet!
Så ser dock inte verkligheten ut. Det som sett ut som att EU styrt upp och hanterat har i själva verket hanterats av de drabbade nationalstaterna och av deras långivare. EU har i bästa fall agerat som moderator och förmedlare. ( Upplagt för att kunna använda EU som syndabock. )
Jag är övertygad om att förtroendekrisen för EU och för politiken är en grogrund för det valresultat som vi fick och förtroendekrisen har sin grund i att EU saknar mandat att hantera Europeiska problem.
Europarådets ( nationella ) mellanstatliga förhandlingar bakom lyckta dörrar är en grogrund för både EU föraktet och politikerföraktet i Europeisk politik. På hemmaplan försöker dessa nationella ledare sedan framstå som nationens företrädare med motpoler i andra nationella ledare. När opinionen på hemmaplan visar missnöje så finns en tydlig syndabock.
Väljarna hålls kvar i mörkret, helt utan insyn. Så som så många nationella politiska ledare vill ha det men som ger näring åt just den extremism som idag är ett faktum och som kanske blir en maktfaktor.
Paradoxalt nog så visar valet hur integrerat EUropa faktiskt är.
I valet till EU parlamentet sticker medlemsstater ut som inte tillhör de värst drabbade staterna. Frankrike, Danmark och Storbritannien är tre av dessa medlemsstater där extremism och högerpopulismen nådde störst framgångar. Ingen av dessa medlemsstater tillhör de värst drabbade. Danmark och Storbritannien står dessutom utanför eurozonen. Även i Sverige når högerpopulister höga siffror trots starka finanser och en egen valuta utanför eurozonen .
Är valresultatet och de vindar som blåser i Europa en protest mot Europeisk integration, mot EU systemet eller mot politikerna? Är det en protest mot dom nationella regeringarnas hantering av krisen i Europa? Är det drömmen om det enade Europa, där folken står solidariskt enade som delvis har spruckit och nu ifrågasätts? Kan det "bara" vara ett rop på hjälp?
Tendenserna är dom samma i hela Europa och vi måste möta upp det på Europanivå.
Det krävs först och främst att medborgarna kan samlas kring något uteslutande Europeiskt som parlamentet och den av parlamentet utsedda ordföranden för kommissionen. ( förutsatt att det inte stoppas av Cameron och andra nationella ledare. )
Europeiska problem och möjligheter måste hanteras på Europeisk nivå och med ett mandat från Europeiska medborgare. Det är en demokratisk självklarhet!
Så ser dock inte verkligheten ut. Det som sett ut som att EU styrt upp och hanterat har i själva verket hanterats av de drabbade nationalstaterna och av deras långivare. EU har i bästa fall agerat som moderator och förmedlare. ( Upplagt för att kunna använda EU som syndabock. )
Jag är övertygad om att förtroendekrisen för EU och för politiken är en grogrund för det valresultat som vi fick och förtroendekrisen har sin grund i att EU saknar mandat att hantera Europeiska problem.
Europarådets ( nationella ) mellanstatliga förhandlingar bakom lyckta dörrar är en grogrund för både EU föraktet och politikerföraktet i Europeisk politik. På hemmaplan försöker dessa nationella ledare sedan framstå som nationens företrädare med motpoler i andra nationella ledare. När opinionen på hemmaplan visar missnöje så finns en tydlig syndabock.
Väljarna hålls kvar i mörkret, helt utan insyn. Så som så många nationella politiska ledare vill ha det men som ger näring åt just den extremism som idag är ett faktum och som kanske blir en maktfaktor.
Paradoxalt nog så visar valet hur integrerat EUropa faktiskt är.
No comments:
Post a Comment